Principprogram

Detta principprogram antogs av SKUs 38 kongress den 4-5 mars 2006. Programmet baserar sig på den marxist-leninistiska teorin och Sveriges Kommunistiska Partis program. Det är en frukt av omfattande diskussioner inom förbundet och utgör därmed en kollektivt utarbetad grund för Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbunds verksamhet. Förutom principprogrammet antogs på den 38e kongressen även ett handlingsprogram som noggrannare preciserar förbundets aktuella uppgifter och kampkrav. Program är dock bara döda papper om de inte omsätts till handling. För det behöver vi din hjälp – kom med i SKU du också!

Principprogram

Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund består av ungdomar från hela vårt land som slutit sig samman för att gemensamt kämpa för ungdomens rättigheter. Vi kämpar för att förbättra ungdomens situation, för att utvidga demokratin, för fred och socialism. Organisationen är öppen för varje ung människa som vill delta i denna verksamhet.
SKU deltar i och stöder varje rörelse som vill förbättra ungdomens situation. Vi stöder varje rörelse som kämpar för demokratiska framsteg i samhället. Våra mål är desamma som alla ungdomars mål. Vi vill leva i fred. Vi vill ha arbete, utbildning, bostad. Vi vill ha en meningsfull fritid och en människovärdig miljö. Kort sagt: SKU har inga andra intressen än ungdomens intressen. SKU skiljer sig från den övriga ungdomen endast därigenom att vi teoretiskt har en klar uppfattning om vägarna, målen och medlen för ungdomens kamp och praktiskt strävar efter att uppmuntra och aktivera så breda skikt av ungdomen som möjligt i gemensam kamp för sina egna intressen. Målet med vår verksamhet är att lösa ungdomens problem.
Detta kan endast åstadkommas då ungdomen kämpar. Därför strävar vi efter att öka omfattningen på ungdomsrörelsens kamp och höja medvetenheten i densamma om vilka krafter ungdomen måste kämpa mot för att förverkliga sina drömmar och förhoppningar.
Ungdomen har i stort gemensamma intressen och intar en oklar klassmässig ställning genom att den stora majoriteten befinner sig i utbildning eller nyss inträtt i arbetslivet. Ungdomen präglas dock precis som alla andra grupper av klassamhället.
Samhällsförändringar som förbättrar ungdomens och de arbetandes situation kan endast åstadkommas då ungdomen och de arbetande aktiveras och kämpar gemensamt. Ensamma är vi svaga – tillsammans kan vi förändra världen. SKU kämpar för att förena alla krafter som vill förändra samhället i ungdomens och de arbetandes intresse. Vi verkar för ungdomsrörelsen och alla progressiva krafters enhet.
Även i andra länder kämpar människor för att förbättra sin situation. SKU ställer sig solidarisk med alla länder, folk och rörelser som kämpar för fred, demokrati och socialism.

Den svenska kapitalismen
Sverige är ett kapitalistiskt land. Det betyder att produktionsmedel, såsom fabriker och maskiner, skogar och jord ägs och kontrolleras av ett fåtal privatpersoner och aktiebolag. Den överväldigande majoriteten av Sveriges folk äger inga produktionsmedel utan tvingas för sin försörjning bli lönearbetare. Samtidigt är kapitalismen ett system där produktionen är samhällelig, d v s den sker i samordnade former där alla delar i systemet är beroende av varandra. Detta är huvudmotsättningen i det kapitalistiska systemet: å ena sidan samordnad produktion där alla är beroende av varandra, å andra sidan privategendomen som betyder att en liten minoritet styr produktionen i eget intresse.
I kapitalismens begynnelse rådde den s k “fria konkurrensen”. Men under kapitalismens utveckling kommer de olika företagen att utvecklas ojämnt. De mer framgångsrika företagen slår ut eller äter upp mindre företag. Kapitalet koncentreras i allt större och mäktigare monopolföretag. Det stadium i kapitalismens utveckling då monopolkapitalet dominerar kallas imperialismen.
Sverige är i dag ett utvecklat imperialistiskt land. Makt och ägande samlas i allt färre händer. Ett fåtal monopolkapitalister kontrollerar större delen av den svenska ekonomin. I kraft av sitt ägande utövar denna lilla grupp det avgörande inflytandet över Sveriges utveckling. De utövar sitt inflytande genom sitt bestämmande över produktionen, genom sin dominans inom massmedia och förlagsverksamhet, genom politiska partier som företräder monopolens intressen och på andra sätt.
Den ökade monopoliseringen av den svenska ekonomin leder till att kapitalismens motsättningar skärps. Medan monopolkapitalet får sina intressen tillgodosedda får det arbetande folket uppleva standardförsämringar och arbetslöshet, småföretagare och bönder slås ut. På politikens alla områden blir monopolkapitalets intressen allt mer oförenliga med folkmassornas/folkets intressen. Möjligheterna att skapa en enhetlig folklig rörelse mot monopolen ökar. Den starkaste kraften i denna rörelse är arbetarklassen som kan spela en ledande roll om den förmår sammansluta alla icke-monopolistiska klasser och skikt i kamp mot monopolen för demokratiska framsteg.
Det svenska monopolkapitalet är inte bara aktivt i Sverige utan deltar i utsugningen av andra länder. Sverige är därmed en del av imperialismens världssystem.

Staten och kapitalet
Staten är en institution vars syfte är att befästa det rådande samhällssystemet. Den är därmed ett instrument för den härskande klassens makt.
Staten får under imperialismen en allt större roll i det ekonomiska livet. För att säkra monopolens profiter, dämpa kriserna och rädda det kapitalistiska systemet förenas statens och monopolens krafter. Den statsmonopolistiska kapitalismen utvecklas.
Staten rycker in på de mest skilda områden. Det gäller kreditpolitik, räntepolitik, skattepolitik, arbetsmarknadspolitik, statliga beställningar till framför allt militärindustrin, samt en rad bidrag till monopolen. Staten blandar sig även i avtalsrörelserna och försöker hålla lönerna nere på en nivå monopolen finner lämpligt. På detta sätt strävar monopolen och staten gemensamt att samordna hela samhället i enlighet med monopolens intressen. Beslutsfattandet centraliseras. Det arbetande folket och ungdomen får på detta sätt allt mindre inflytande över sina liv. Imperialismen och den statsmonopolistiska kapitalismen undergräver demokratin. Kampen för demokrati är därför en kamp mot monopolens makt och politik, en kamp mot imperialismen.
Trots den borgerliga statens alla försök att rädda monopolens profiter och stabilisera systemet så ökar kapitalismens motsättningar. Utsugningen av arbetarklassen ökar. Motsättningen mellan monopolen och den arbetande befolkningen skärps. Likaså mellan monopolen och de mindre kapitalisterna som t ex innebär att de mindre kapitalisterna slås ut av monopolen. Möjligheterna ökar därmed för arbetarklassen att vinna allierade i kampen mot monopolen för demokrati och framsteg.

Arbetarklassen i Sverige
Arbetarklassen är den avgörande kraften I kampen för fred, demokrati och socialism. Den har inga gemensamma intressen med monopolkapitalet. Tvärtom, medan monopolkapitalet utmärker sig genom sitt ägande så utmärker sig arbetarklassen genom frånvaron av ägande. Arbetarklassen äger inga produktionsmedel utan tvingas försörja sig genom att sälja sin arbetskraft till kapitalet och bli lönearbetare.
Med kapitalismens utveckling ökar arbetarklassen i betydelse och omfattning. Tidigare bestod arbetarklassen nästan enbart av kroppsarbetare. Men genom den vetenskapligt tekniska revolutionen förändras arbetarklassens sammansättning. Ökad användning av teknik, maskiner och rationaliseringar minskar antalet rena kroppsarbetare, medan antalet tekniker och andra anställda som inte enbart kroppsarbetar ökar. Dessutom ökar antalet anställda inom offentlig och annan service.
Arbetarklassens förändrade sammansättning har inte förändrat arbetarklassens betydelse som demokratins och den socialistiska revolutionens huvudkraft. I stället bekräftar denna utveckling Marx och Engels förutsägelse om att arbetarklassen växer och utvecklas med storindustrins utveckling. Arbetarklassens utveckling medför att allt fler människor ställs i direkt motsättning till monopokapitalet. Därmed blir arbetarklassens roll som den socialistiska revolutionens huvudkraft allt tydligare.

Arbetarrörelsen
Arbetarklassen kan endast uppfylla sin roll som revolutionär kraft då den blir medveten om sina intressen och organiserar sig som en politisk rörelse. Den kan endast driva fram förändringar då den förmår samla alla arbetande och progressiva krafter. Men inte enbart de revolutionära krafterna har inflytande inom arbetarklassen. Borgerliga och reformistiska idéer har i många kapitalistiska länder stor utbredning inom arbetarklassen. Arbetarrörelsen är därmed uppdelad i två huvuddelar: en revolutionär samhällsförändrande del och en reformistisk samhällsbevarande del.
Reformismen har länge haft en stark ställning inom svensk arbetarrörelse. Dess ideologi grundar sig på klassamarbete, det vill säga uppfattningen att förbättringar för arbetarklassen endast kan uppnås i samarbete med monopolkapitalet. Detta innebär samarbete med monopolen på deras villkor. Den socialdemokratiska ledningen har aktivt verkat för det statsmonopolistiska systemets utveckling i Sverige, samt accepterat och tillämpat statlig inkomstpolitik. Klassamarbete är emellertid ingen väg ut ur den statsmonopolistiska kapitalismens kris. I stället måste monopolens makt brytas genom beslutsam kamp av arbetarklassen i förbund med alla andra grupper som drabbas av monopolens styre.
Arbetarklassen och alla arbetande kan endast förbättra sin situation genom en samhällsförändring. Samhällsförändringar kan inte åstadkommas i samarbete med dem som har makten, utan endast i kamp mot dessa. Arbetarklassen behöver därför ett parti som mobiliserar de arbetande i kamp mot monopolen för ett socialistiskt Sverige, ett kommunistiskt parti. Sveriges Kommunistiska Parti är det kommunistiska partiet i Sverige.
Arbetarklassen kan endast förbättra sin situation genom enade handlingar där arbetarklassens hela kraft riktas mot monopolkapitalet. Kommunisterna eftersträvar därför aktionsenhet inom arbetarklassen. Aktionsenhet betyder inte att kommunisterna ger upp sina ideologiska positioner. Aktionsenhet betyder enad handling av alla krafter som vill kämpa för demokratiska framsteg och försvar mot monopolens politik. Vi kommunister är beredda att samarbeta med vem som helst under förutsättning att det flyttar fram de arbetandes positioner, att det tjänar en vändning i politiken i de arbetandes och ungdomens intresse.
I de fall då arbetarklassen agerar enigt så kan den också tillkämpa sig bättre förhållanden och utvidga demokratin. Kommunisterna försvarar alla de framsteg som arbetarklassen tillkämpat sig. Vi kämpar för nya segrar.

Kampen för demokrati och socialism
Kapitalismen förmår inte lösa ungdomens och de arbetandes problem. Monopolens styre ställer miljontals ungdomar utan arbete och utbildning. Monopolens hänsynslösa jakt på profiter ödelägger delar av landet, förstör miljön och skapar osäkerhet inför framtiden. Det internationella monopolkapitalets makt i Sverige hotar vår rätt att bestämma i vårt eget land. Militärindustrin driver fram kapprustning och konfrontationspolitik. Monopolens styre skapar svält och nöd för miljontals människor i u-länderna.
Lösningen på ungdomens, de arbetandes, hela mänsklighetens problem ligger i socialismen. Socialismen betyder att monopolens makt och ägande avskaffas och ersätts med hela folkets ägande och makt. Det betyder att utsugningen avskaffas, att arbetets frukter inte tillkommer monopolen utan hela folket. I motsats till den statsmonopolistiska kapitalismen inriktas hela samhället för att fylla folkets behov. Allt för människornas väl.
Socialismen kan inte genomföras via stegvisa reformer eller klassamarbete. Den historiska erfarenheten visar att kapitalismen inte kan avskaffas i samarbete med de krafter som har allt att förlora på en socialistisk omvandling; monopolkapitalet. Socialismen kan endast genomföras genom beslutsam kamp mot monopolkapitalet, genom en socialistisk revolution.
En socialistisk revolution kan endast genomföras då majoriteten av de arbetande aktivt kämpar för socialismen. Detta är inte fallet idag. Kommunisternas huvuduppgift idag är därför att finna vägar att närma de arbetande till socialismen. Detta sker genom ett propagerande för socialismen, men framförallt genom de arbetande massornas egna erfarenheter i kampen för näraliggande demokratiska mål. I kampen för demokratiska framsteg, det vill säga framsteg som kommer det arbetande folket till del, vinner de arbetande massorna erfarenheter om vem som hindrar demokratins utveckling. De arbetande vinner erfarenheter om hur de måste kämpa för att förbättra sin situation. Utan kamp för demokrati kan socialismen inte genomföras. “proletariatet kan inte förbereda sin seger över bourgeoisin utan en allsidig, konsekvent och revolutionär kamp för demokrati.” (Lenin) Denna strategi för socialismen kallas antimonopolistisk strategi.
De viktigaste demokratiska kampfrågorna idag är kampen för fred, arbete, utbildning, bättre miljö, utvidgat inflytande för de arbetande på arbetsplatserna, i staten, i hela samhället.

Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund
Monopolen kommer inte frivilligt att förbättra ungdomens situation. Ungdomen måste därför kämpa mot monopolen. För att mobilisera och ena den svenska ungdomsrörelsen i kamp behöver ungdomen en organisation. Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU) är denna organisation.
Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund är Sveriges Kommunistiska Partis ungdomsförbund. Vårt ideologiska grundval är marxismen-leninismen, arbetarklassens vetenskapliga världsåskådning.
Marx, Engels och Lenin påvisade arbetarklassens historiska roll som skapare av det socialistiska samhället.
Det kommunistiska partiet är den enda kraft som kan ena och leda de arbetande massorna till seger i en socialistisk revolution. Partiet verkar för aktionsenhet inom arbetarklassen och enhet mellan alla demokratiska och progressiva krafter.
SKU kämpar tillsammans med och under ledning av Sveriges Kommunistiska Parti. Vårt mål är att genom en socialistisk revolution avskaffa kapitalismen och bygga ett socialistiskt Sverige.
För detta krävs att arbetarklassen och dess förbundna erövrar statsmakten och krossar den borgerliga statsapparaten som organ för borgarklassens makt. De arbetande försvarar revolutionen genom proletariatets diktatur dvs. arbetarklassens politiska makt. Arbetarklassens politiska makt är en högre form av demokrati än den borgerliga demokratin, som i själva verket är borgarklassens diktatur. Arbetarklassens politiska makt betyder demokrati för alla arbetande. Den nya statsapparaten utvecklar samhället allsidigt i enlighet med folkets behov och vilja. Allt fler människor dras med i planering, förvaltning och beslut. Först under socialismen förverkligas att “all makt utgår från folket”.
Under socialismen överförs de avgörande produktionsmedlen i hela folkets ägo. Därmed avskaffas möjligheten att leva på andra människors arbete. Friheten att leva i ett samhälle där samhällets mål är hela folkets väl, förverkligas. En socialistisk planhushållning genomföres för att planmässigt utveckla folkets välstånd och trygghet.

Organisation
SKU står under politisk och ideologisk ledning av det kommunistiska partiet, men är organisatoriskt självständigt. SKU slår vakt om och bygger vidare på den kommunistiska ungdomsrörelsens bästa traditioner i Sverige. SKU verkar i enlighet med den demokratiska centralismens principer. Förbundet fostrar sina medlemmar i kommunistisk arbetsstil och moral.
En förutsättning för förbundets styrka och framgång är dess enhetliga vilja. Enhet inom förbundet kan endast grundas och utvecklas på demokratisk väg, genom att olika meningar och förslag behandlas kollektivt, jämföres och diskuteras innan beslut fattas. Efter det att beslut fattats är dessa bindande för förbundets samtliga medlemmar. Dessutom krävs ständig rapportering uppåt och nedåt i organisationen. Den demokratiska centralismen är en enhet av dessa sidor och utgör ryggraden i förbundets organisation.
SKU är den svenska arbetarungdomens organisation. Vi är en del av den internationella kommunistiska och demokratiska ungdomsrörelsen. Vi är solidariska med de ungdomar över hela världen som kämpar för fred, demokrati och socialism. Vi står solidariska med de kommunistiska och de andra demokratiska ungdomsorganisationerna i de utvecklade kapitalistiska länderna och med ungdomsförbund och befrielserörelser i u-länder.
SKU är medlem i Demokratisk Ungdoms Världsfederation (DUV), den största internationella sammanslutningen för unga som kämpar för demokratiska och sociala framsteg.

SKUs uppgifter
SKUs främsta uppgift är att verka för ungdomsrörelsens enhet i kampen för demokrati och socialism. Vi strävar efter att ena ungdomen i antimonopolistisk kamp. I vårt förbund skolas ungdomar i marxismen-leninismen och den proletära internationalismens teori och praktik. SKU strävar efter att utveckla sina medlemmar till medvetna och kämpande människor som genom osjälviskt arbete alltid framhåller de arbetande människornas intressen. SKU verkar för fred och vänskap mellan folken.
SKU strävar efter att bedriva verksamhet överallt där ungdomen finns, på arbetsplatser, i fackföreningar, på skolor, bland värnpliktiga och i ungdomens massorganisationer. SKU strävar efter att få igång SKU klubbar på högskolor och universitet för studenternas rättigheter, för marxistisk undervisning och forskning, för studenternas demokratiska inflytande.
SKU strävar efter att återigen kunna bygga upp förbundets barnverksamhet, SKUs Pionjärer. SKUs pionjärarbete ska syfta till att utveckla barnen i demokratisk anda i den revolutionära arbetarrörelsens traditioner för att bekämpa borgerlig indoktrinering och kommersiellt utnyttjande av barn. Vi kämpar för barnens rättigheter och för solidaritet med barn i andra länder.
SKU strävar efter att utveckla sina medlemmar till kommunister, till att senare bli medlemmar i det kommunistiska partiet.

Den demokratiska ungdomsrörelsen
I kampen för demokratiska framsteg för ungdomen verkar SKU efter principen om “förbindelse och samförstånd mellan de demokratiska partierna i alla länder” (Marx och Engels, Det Kommunistiska Partiets Manifest). Det betyder att SKU verkar för att sammansluta den demokratiska ungdomsrörelsen.
Till den demokratiska ungdomsrörelsen räknar vi alla krafter, organisationer och förbund inom ungdomen som verkar för att förbättra ungdomens situation. Den politiska huvudkraften i den demokratiska ungdomsrörelsen utgörs av den kommunistiska ungdomen, som är den mest konsekventa förkämpen för demokrati. Detta betyder inte att SKU förklarar sig vara den ledande kraften i den demokratiska ungdomsrörelsen. En ledande roll kan aldrig proklameras, den kan endast uppnås då SKU genom sin verksamhet och sin politik vinner gehör bland ungdomen.
Även andra rörelser är delar av den demokratiska ungdomsrörelsen. Det gäller andra politiska ungdomsförbund inom arbetarrörelsen samt den fackliga ungdomsverksamheten och kommittéer mot ungdomsarbetslösheten. Det gäller även skolelever som organiserar sina egna intresseorganisationer, studenter som engagerar sig i kampen för bostäder samt värnpliktiga som i kamp mot militarismen försöker organisera sig.

Många ungdomar deltar aktivt i rörelser för fred och nedrustning, mot miljöförstöring, i antiimperialistiska solidaritetsrörelser.
Det gemensamma för alla dessa rörelser och organisationer är att de kämpar för att förbättra ungdomens situation. De strävar efter att utvidga ungdomens rättigheter och inflytande i samhället. Deras mål är samtidigt förknippade med ett avskaffande av monopolens makt eftersom det är monopolkapitalet som begränsar ungdomens rättigheter i Sverige.
Inom den demokratiska ungdomsrörelsen möts ungdomar med olika politiska, ideologiska och religiösa åskådningar. Det är därför inte möjligt att ena den demokratiska ungdomsrörelsen i enlighet med en gemensam ideologi. SKU ställer därför inte ideologisk enhet som förutsättning för samarbete utan söker ständigt lyfta fram de politiska sakfrågor som rörelsen redan har gemensamma, de gemensamma intressefrågorna. De gemensamma målsättningarna måste omsättas i gemensam kamp, gemensam kamp ger gemensamma erfarenheter som i sin tur kan ligga till grund för förstärkt enhet och en nyutvecklad rörelse.
Monopolkapitalets strävan är att underordna ungdomen i samhället. De vill utnyttja ungdomen som billig och lättrörlig arbetskraft. För att lyckas i denna strävan organiserar även högerkraftema ungdomar. Dessa högerungdomar ställer krav som leder till försämringar av ungdomens situation. Genom de borgerliga partiernas ungdomsverksamhet och propaganda söker monopolen, splittra den demokratiska ungdomsrörelsen.
SKU bekämpar konsekvent alla försök att splittra den demokratiska ungdomsrörelsen och verkar för att förbättra relationerna mellan demokratiska ungdomsorganisationer. Vi är beredda att söka kompromisser med alla ungdomar som uppriktigt strävar efter att aktivt förbättra ungdomens situation. Det är nödvändigt att kämpa gemensamt för att förändra samhället. Det finns dessutom varken tid eller möjlighet att vänta tills dess att alla ungdomar har en gemensam världsåskådning. Däremot är det fullt möjligt att ungdomen kan komma fram, till mer enhetliga ståndpunkter då de kämpar gemensamt.

Tillsammans mot monopolkapitalet – för ungdomens demokratiska rättigheter!

Dela detta:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *