2009-06-08
Urix 2009 i Söderhamn: Mer snack & mer action!

Urix

Då var ytterligare ett Urix genomfört och detta år hade lotten fallit på Söderhamn att anordna Sveriges största åsiktsfestival för ungdomar (21-24 maj).

I egenskap av ungdomsledare så åkte jag tillsammans med sju ungdomar från Gällivares ungdomsråd.
Resan tog sin början onsdagen den 20 maj, först med tåg till Luleå och sedan vidare med buss till Sundsvall för att där sedan byta till tåg den sista sträckan till Söderhamn.
Vi anlände på kvällen ganska så möra i kroppen efter 12 timmars resande.  Nästa steg blev att ta sig till skolan där vi skulle bo. Vi ringde den, för festivalen, upprättade sambandscentralen för att meddela att vi var på väg. De frågade om de skulle komma och möta oss men jag avböjde. Tyckte att en promenad kunde vara på sin plats efter den långa resan (Sorry, Erik!). Med full packning, väskor, sovsäckar, liggunderlag och luftmadrasser började vi vår promenad mot Norrtullskolan där vi skulle bo. Det var inget problem att hitta då hela vägen från järnvägsstationen till själva skolan var ”Urix-märkt”.
Väl framme så hälsades vi välkomna och blev visade till det klassrum (sovsal) där vi skulle bo. Vi var de första deltagarna men var långt ifrån ensamma då många funktionärer arbetade för fullt.
Incheckning & invigning
Incheckningen skedde på torsdagen mellan kl. 13-17. På torsdag kväll så var det en invigningsparad genom Söderhamn. Längst fram i tåget så krypkörde en pickup med några ungdomar på flaket och spelade musik. I själva paraden, tåget så deltog såväl ungdomar, ledare som funktionärer. Polisen dirigerade trafiken och såg till att allt gick lugnt till. Som erfaren demonstrant så kunde jag känna att detta kändes som löst organiserat, men det utifrån att man själv alltid demonstrerar för eller emot något. Men det var en banderoll i tåget som jag fann speciellt tycke för, den hade texten: ”Bombing for peace is like fucking for virginity!” (Att bomba för fred är som att knulla sig oskuld!”). Ett klart anti-krigsbudskap väl passande för den stundande helgen som visar på en medvetenhet och att framtiden ligger i ungdomens händer. Paradens slutmål var stadsparken där själva Urix 2009 förklarades för öppnat och sedan följdes av livemusik av bland annat en lokal polistrio vid namn SWAT som spelade covers på rocklåtar. Bara detta var ett smart drag, att visa upp en sida av polisen som är helt främmande för många ungdomar. ”Snuten lirar rock! = Coolt!”
En annan artist som uppträdde var den duktiga Umeå-tjejen Frida Selander.

Fredag & lördag – workshops & seminarier
På fredagen så började själva festivalen på ”riktigt” med workshops och seminarier på Staffanskolan, Verkstäderna och på Centrum För Flexibelt Lärande (CFL).  Deltagarna (ungdomarna) hade redan i deltagaranmälan fått välja ut workshops för både fredagen och lördagen. (Det fanns ett 30 tal olika att välja mellan.) Några exempel på workshops: ”Fredsaktivism och civil olydnad”, ”Du bestämmer! Eller?”, ”Jag är inte rasist men…”, ”Islam & media”, ”Otrygg, osvensk, opålitlig”, ”Vem är du att diskriminera?”, ”Bli inte lurad i skolan”, ”Härskartekniker, bekräftartekniker & motstrategier”, ”Bli journalist!”, ”Bistånd för en mer hållbar värld”, ”Hållbar utveckling i praktiken”, ”Aha! En norm!”, ”Tillsammans river vi murar!”.

Sedan så visades det även kortfilmer, dokumentärer om mänskliga rättigheter av unga filmskapare i Sverige. ”Att vägra fly – till minne av John Hron” – Visar på civilkurage i ett mycket uppmärksammat hatbrott av nazister med tragisk utgång, ”Inga ord kan skada mig längre” – En naken berättelse om en hemlös livssituation under Götaälvbron i Göteborg, ”Det ska va gôtt å leva” – En livsbejakande dokumentär om äldre människors ljusglimtar i tillvaron på ett äldreboende. Det var några exempel på filmer. Sedan så hade även Röda Korsets folkhögskola gjort film om deras resa till Sydafrika där deras upplevelser dokumenterats: ”Salt” – en film om rättvisehandel, Sverige-Sydafrika, ”Comedy in cape” – Om hur komiker i Kapstaden förhåller sig till sin historia, rasfrågor och könsroller och till varandra, ”We grow together” – ’The man is the roof, the woman is the floor’ där kvinnor i fackföreningen ”Sikhula Sonke”, som drivs av kvinnor, berättar om de sociala problem de möter i kampen för ett jämlikt samhälle. En annan film på dagordningen var den om Frihetsteaterns dramaskola för ungdomar i Jenins flyktingläger i Palestina. Om hur teatern har blivit deras sätt att göra uppror mot ockupation och förtryck.
Det var en del av det som ungdomarna erbjöds under helgen i Söderhamn. Själv så hade inte vi ungdomsledare möjlighet till att besöka dessa workshops, men vi hann med en för oss inplanerad föreläsning och en workshop. Föreläsningen var med Felix König, RFSL Ungdom och den hade namnet ”Det här med normer…” och handlade om samhällets osynliga regler och normer och hur man skall vara och bete sig. Sexualitet, kön, etnicitet. Hur samhället påverkar gruppen och individen? Hur man kan arbeta för att välkomna alla oavsett identitet.
Workshopen var med Ola Karlman, Ungdom Mot Rasism och den hette ”Vem är blatte? Vem är svenne? Vem bestämmer?”. En workshop om vem eller vad som avgör vad vi är och hur samhället är uppbyggt kring normaliserande strukturer. Begrepp som fördomar, rasism och främlingsfientlighet togs upp samtidigt som vi gick djupare in i att diskutera begrepp som svensk/invandrare, etnisk-, kulturell- och nationell identitet samt vilka konsekvenser begreppen får för människor i Sverige.
Både föreläsningen och workshopen var intressant och frågor och synpunkter dryftades.
Vi håller inte käften
På lördag eftermiddag, efter elevernas workshop, så var det två stycken seminarium för alla. Jag övertalade ”mina” ungdomar att vi skulle gå och se en som var i aulan på skolan som vi bodde i. Det var en med namnet ”Vi håller inte käften” vilket var ett samtal om språkenergi och främlingsfientlighet med Hannes Olsson, Teatermaskinen. Seminariet upplevdes av oss alla som mycket bra och rekommenderas varmt! Teatermaskinen kan anlitas då de bedriver resande seminarium. Föreställning, föreläsning eller diskussion kan skräddarsys efter behov. (www.teatermaskinen.com)

Ledarmöten
Men det kanske viktigaste var när vi ungdomsledare samlades på morgonen/förmiddagen och hade ”ledarmöten”. Då gavs vi möjlighet att ventilera oss om olika saker gällande själva festivalen och arbetet med ungdomar. Trettio till fyrtio ungdomsledare i varierande ålder, med olika erfarenheter och bakgrund från Kiruna i norr till Malmö i söder. Tillsammans med representanter för Urix så strukturerade vi upp helgen i Söderhamn till ett oförglömligt minne för såväl ungdomarna som för oss själva.

Hjältarna på golvet
Frukost, lunch och middag bjöds vi på i skolans matsal och till all bespisningspersonal som ställt upp och jobbat denna helg, som sett till att ca. 500 stycken hungriga Urix-deltagare fått mat i magen, vill jag rikta en stor eloge. De är hjältarna på golvet som till och med går ut och jobbar på sina lediga dagar!

Kvällstid - nöjen och gemenskap
På kvällarna så gavs tid till att fritt välja om man ville besöka Verkstäderna och deltaga i någon pysselverkstad eller prova på paintball, skateboard, free-running, att bowla, spela pingis eller biljard. Annars så kunde man bara gå runt bland de olika mässutställarna eller ta en fika.
På Kulturens hus så spelade olika band och det bjöds på Hip-Hop, Breakdance och Rap.   
Norrtullskolans gympasal var även den öppen för olika idrottsaktiviteter för de som ville röra på sig.
Men man kunde även hänga på skolan och bara umgås och ta det lugnt. Receptionen i skolan (sambandscentralen) var bemannad dygnet runt och endast de med deltagararmband släpptes in. Skolans cafeteria var öppen långt in på natten och där kunde man handla allt möjligt gott. 
På lördag kväll så var det avslutning med livemusik och disco på Kulturens hus vilket upplevdes som en kanonavslutning på en annars trevlig helg. Vi hade även ett bra samarbete med polis, Securitas och Söderhamns kommun (socialtjänsten) vilket var kanon.
Detta var mitt första Urix så jag har inte något att jämföra med, men jag tycker att det blev bra – lite ostrukturerat i början, men desto bättre allt eftersom.  Jag ångrar inte för en sekund att jag åkte med.
Att få möta så många olika ungdomar och alla ledare som brinner för arbetet med ungdomar är en erfarenhet jag inte hade velat vara utan.
Men det allra viktigaste är i alla fall att ungdomarna tycks ha haft en kul och intressant helg.
Tack till Alvina, Anne-Line, Angelica, Robin, Erik, Jocke och Emil som lät mig vara en del i deras resa!
Tack också till Ungdomskonsulent Karin som övertalade mig (!) och grattis till Urix som fyllde moppe och blev både byx- och straffmyndig, det vill säga 15 år!

Fredric Olofsson
Ungdomsledare, Gällivare Ungdomsråd
Urix 2009

Föreningen Gemensam Framtid står bakom Urix
Urix arrangeras av Föreningen Gemensam Framtid (FGF) som består utav fyra organisationer, Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF), Ungdom Mot Rasism, Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL Ungdom) och Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF).
FGFs Syfte och mål
Syfte:

Mål:

www.urix.se


Skribent: Webbredaktionen